(Cut-to-length method)
Kortvirkesmetoden och helstamsmetoden i korthet
I stora delar av Europa är den vanligaste tekniken vid avverkning av skog den så kallade kortvirkesmetoden. Kortfattat innebär kortvirkesmetoden att träd fälls och upparbetas med hjälp av en skördare direkt på avverkningsområdet. En skotare transporterar sedan virket från skogen ut till ett omlastningsställe, så kallat avlägg, varifrån det hämtas upp av en virkesbil och körs direkt till den industri det är avsett för.
Ytterligare en avverkningsmetod är helstamsmetoden som är vanligare i övriga delar av världen, särskilt Nordamerika. I denna metod fälls stammarna hela, utan bearbetning, för att sedan transporteras först till omlastningsstället och sedan till en industri för vidareförädling. Till skillnad från kortvirkesmetoden kräver helstamsmetoden fler maskiner vid avverkning. En fällare/läggare, en lunnare som släpar de hela stammarna till avlägget, en kvistare/kapare och en lastare som lastar de långa stockarna på virkesbilar för vidare transport till industrin.
Några av fördelarna med kortvirkesmetoden jämfört med helstamsmetoden är större flexibilitet genom bland annat olika maskinstorlekar för gallring respektive slutavverkning, möjlighet till skördarmätning, säkrare transporter, enklare logistik och ett mera ansvarsfullt skogsbruk med mindre miljöpåverkan.
Miljöpåverkan och hållbarhet
Maskinerna som används vid kortvirkesmetoden möjliggör selektiv gallring vilket innebär träden med bäst kvalité får stå kvar samtidigt som täta skogspartier glesas ur vilket främjar skogens tillväxt. I och med att stammarna bearbetas på plats lämnas rester som löv, barr och grenar vilket ger näring till jorden och bidrar till en produktiv och frisk skog.
Vid helstamsmetoden förs de näringsrika resterna från träden bort från skogen tillsammans med hela stammen som kvistas först på avlägget, vilket sedan måste rensas då stora mängder kvarliggande rester kan utgöra en brandrisk. Ingen sådan rensning krävs vid kortvirkesmetoden, där också avlägget är avsevärt mindre eftersom stammarna redan upparbetats och delats in i olika sortiment, så att inget vidare arbete behöver utföras på platsen.
Eftersom stammarna vid kortvirkesmetoden redan är upparbetade till längder utifrån en prislista i skördaren kan de snabbt sorteras och vidareförädlas på sågverken. Samtidigt ger helstamsmetoden sågverken större flexibilitet att såga och bearbeta virket som kommer in till industrin utifrån marknad och efterfrågan. Vid kortvirkesmetoden i framförallt Europa används, till skillnad från vid helstamsmetoden, moderna maskiner och lastbilar med stränga miljö- och utsläppskrav vilket ger lägre koldioxidutsläpp.
Ytterligare en fördel är det låga marktryck som maskiner avsedda för kortvirkesmetoden ger, där skadorna på terrängen kan minskas avsevärt även i mjuk- och fuktig terräng.
Effektivt arbetssätt
Vid avverkning enligt kortvirkesmetoden optimeras varje stam med hjälp av skördarens aggregat och dator, som mäter upp och kapar trädet utifrån en delvis behovsstyrd prislista samt virkets användningsområde (sågad trävara eller massaved). Industrin styr vilka längder och diametrar som ska produceras i skogen. Det är viktigt att sågverk och massabruk hela tiden har ett jämnt flöde, och därför finns vissa restriktioner kring diametrar och regler kring kvalitet och grovlek. På sågverkets mätstation delas stockar in efter längd och kvalitet, vilket ger en effektiv produktion av sågade trävaror. Spill flisas och pressas tillsammans med sågspån till värmepellets.